Två månader avklarade

Det sägs att man kan vänja sig vid allt, och det tror jag att jag nu gjort. Jag är van att varje morgon glädjas men samtidigt frukta en eventuellt skinande sol pga möjligheten att mitt ”kylskåp” förvandlas till en mikrovågsugn. Jag är van att springa från byggnad till byggnad för att hitta en fungerande Internetuppkoppling, och i desperata situationer glädjas av att det bara tar 10 minuter för mail-sidan att laddas. Jag är van att behöva utrota skogar med allt pappersarbete: ”behöver jag verkligen bara gå till tre kontor och få två signaturer och en stämpel?!”

Jag är van att höra ett rytande ”VAD VILL DU?!!??!” när jag knackar på någon dörr, och vidare är ju numera ett ”jag vet inte” en klassiker. Jag är van att vara på min vakt varje gång jag passerar en dörr, speciellt i tunnelbanan eller på väg in till min institution eftersom de flesta inte håller upp dörrar för varandra. Det är liksom rätt så bra att vara förberedd om man inte drömmer om att få lämna sitt ansiktsavtryck på dörren. Jag är van att sällan höra ord som ”hej”, ”tack” och ”var så god” – det är nästan så att man blir chockad när man väl hör dem i exempelvis mattaffären. ”Är det julafton idag eller vad händer med jordelivet?”

Jag är van att skratta åt att folks rumsnycklar kan öppna många olika dörrar: ”klassrumsdörren är låst, men det är lugnt, jag kan öppna den med mina nycklar!”. Jag är van vid att mitt ryska mobilnummer har en egen vilja – ibland går det ringa, ibland inte, ibland kommer sms:en fram och ibland inte. Spänning på hög nivå: You never know! Man är så van att saker inte funkar att man inte ser någon mening med att lägga energi på att få dem fixade. Varför ens försöka ringa till kundtjänst när det angivna numret ändå inte är i bruk?

Jag är van att folk går in i en på gatan utan att bry sig, jag är van att folk krockar och kör in i en med sina matvagnar och matkorgar utan att röra en min. Eller att man bara krockar med sina matkorgar. Kling här och klang där. En ljuvlig symfoni som ingen lägger märke till. Ryssland är onekligen ett underligt land.

Men plötsligt händer det...... Kyld yoghurt och creme bonjour-ost är så himla gott! ;D