Känn dig kallad till optimismen!

Det känns underligt att säga det, men jag säger det: min tid i Moskva har kommit till sitt definitiva slut! Fem månader blev fyra och en halv och nu är allt packat och klart: finito definitivo. Eftersom jag har blivit så påverkad av Rysslands landshjälte, tätt efter Lenin och Putin – den stora optimisten Pushkin – så kände jag mig kallad att även skriva något snyftigt. Jag kommer definitivt att sakna den överlevnads/uppfinningsrikedomen man drabbas av här. I Moskva har min hjärna jobbat massa! Jag har lärt mig att konstruera diverse kylskåp, tekniken att värma vatten för att duscha, hur man kan bråka sig in på ett museum, vikten av att ha massa stämplar och massa annat. Jag kommer att sakna de vänner som jag fått här och det är en så underlig känsla när man ser att alla åker tillbaka hem och får nya riktningar i sina liv.

Slutligen kommer även lite råd från oraklet i öst: Om du vill uppleva RYSSLAND: åk inte till Moskva. Om du vill åka till Moskva: åk för guds skull inte på vintern, dvs stryk ca åtta månader från kalendern. Till alla andra sanna galningar som kommer på idén åka på utbytesresa helt ensamma, till ett land de aldrig varit i, där de också talar ett språk som man halvt om halvt känner till är mitt råd följande: läs lite Pushkin innan du åker. Men: every new beginning comes from some other beginnings ends, och nu drar jag på semester till en ny värld i form av Filippinerna, och jag lovar att ha nya historier att berätta när jag kommer tillbaka! :)