Voilà! Detta är min allra första syn av rysk mark från flygplanet. Min tanke: OMG. Jag är verkligen på väg till vargavintrarnas land... Napoleon – I feel you!
Men. Efter en viss tid inbillade jag mig att mitt öga blev lurat. Ja, det fanns rätt mycket snö här under vintermånaderna. Speciellt om man tänker på att city var nersnöat även då X antal miljoner bilar värmer upp staden med ton av avgaser. Ja, det var också relativt kallt här ibland. Minus 10 lite då och då. Med andra ord – inte så dödligt hemskt. Napoleon hade det värre.
Det jag istället ville karaktärisera Moskvas väder med kunde sammanfattas med ett ord: slask. Förvisso kan jag nog tillägga några adjektiv. Vidrigt, svart-svart, oceanlikt, skoutrotande slask. Grattis kvicksand! Du har fått en ättling på Moskvas gator!
Solen verkade inte heller vara välkommen på Moskvas himmelterritorium. Kanske hade den inte ett giltigt passerkort för den ryska polisen? Jag skämtar inte att under februari och mars månad kunde jag räkna på mina fingrar hur många gånger jag faktiskt såg den gula bollen genom slummen av gråmoln på himlen. Slasket infekterade både himmel och jord.
Sedan kom även våren till Moskva – trodde jag. Från att fly från isvindar, vingla omkring på isbelagd mark till att leka antilop över slaskoceanerna började solen titta fram och temperaturen stiga. Hoppet steg om en normal vädercivilisation. Men. Igår: 30 grader varmt, utomordentligt kvavt. Idag: 10 grader, isig, hårbortblåsande vind. Vid det här laget kan jag nog bara säga en sak: Napoleon – vi kan nog trots allt förstå varandra!
Låter deprimerande. Inte konstigt att de dricker så mycket vodka i Ryssland.
SvaraRaderaHehe, mjea, det är en myt enligt mig. Polacker är bättre på den sporten ;D
SvaraRadera